“Bagdad Bob var smeknamnet i väst för Mohammed Said as-Sahaf, Iraks informationsminister under USA:s invasion. Han 
berättade in i TV-kamerorna om hur USA slagits tillbaka, allt medan amerikanska tanks dundrade in i Bagdad.
Det är mycket Bagdad Bob i den ekonomiska politiken just nu. Politiker både i USA och Europa talar om att ”det värsta är över”, att den finansiella krisen börjar ebba ut.
Förhoppningsvis har de rätt. Och det är ju mycket roligare att vara optimist än pessimist.
Det finns dock anledning att något fundera på riskerna: I USA är kreditkortsskulderna 960 miljarder dollar. Det är en kris i väntande. Tendenser till snabbt ökat sparande i USA behövs, men drar ner efterfrågan.
Försöken att häva krisen leder tlll en snabb skuldökningen i de största ekonomierna; Internationella valutafondens ekonomer spår att de tio rikaste ländernas skulder ökar från 78 procent av BNP 2007 till 114 procent 2014. Samtidigt går 40-talistgenerationen i pension vilket ökar budgettrycket.
För Sveriges dels sägs de svenska bankerna (främst Swedbank och SEB) klara fortsatt kris i Baltikum. Lettland genomför nu sin interna devalvering genom kraftigt minskade offentliga utgifter, lönesänkningar och sjukhusstängningar. Ekonomiskt kan det fungera, men frågan är om regeringen i Riga kommer att överleva när besluten omsätts i praktiken.
Swedbank har 17 procent av sin totala utlåning i Baltikum, SEB 11 procent. Bankerna är i en knipa. Lyckas letterna i sin interna devalvering sjunker efterfrågan så kraftigt att det kan bli svårt för bankerna at få tillbaka sina pengar. Misslyckas man blir det ingen ordnad devalvering, utan sannolikt flytande valuta som inledningsvis kan sjunka med mer än 50 procent.
Att Riksbanken skaffar sig lånegarantier för mycket betydande summor tyder på att man har ett långt mer pessimistiskt alternativscenario för hur den baltiska krisen kommer att slå.
Det förefaller klokt.”
