Olle Wästberg förmedlar i sitt senaste nyhetsbrev en stillsamt gnagande känsla som säkert många av oss har gått och burit på den senaste tiden. Kommer vi verkligen att rida ut stormen i världsekonomin, eller litar vi för mycket på Bagdad Bob?
”Bagdad Bob var smeknamnet i väst för Mohammed Said as-Sahaf, Iraks informationsminister under USA:s invasion. Han
berättade in i TV-kamerorna om hur USA slagits tillbaka, allt medan amerikanska tanks dundrade in i Bagdad.
Det är mycket Bagdad Bob i den ekonomiska politiken just nu. Politiker både i USA och Europa talar om att ”det värsta är över”, att den finansiella krisen börjar ebba ut.
Förhoppningsvis har de rätt. Och det är ju mycket roligare att vara optimist än pessimist.
Det finns dock anledning att något fundera på riskerna: I USA är kreditkortsskulderna 960 miljarder dollar. Det är en kris i väntande. Tendenser till snabbt ökat sparande i USA behövs, men drar ner efterfrågan.
Försöken att häva krisen leder tlll en snabb skuldökningen i de största ekonomierna; Internationella valutafondens ekonomer spår att de tio rikaste ländernas skulder ökar från 78 procent av BNP 2007 till 114 procent 2014. Samtidigt går 40-talistgenerationen i pension vilket ökar budgettrycket.
För Sveriges dels sägs de svenska bankerna (främst Swedbank och SEB) klara fortsatt kris i Baltikum. Lettland genomför nu sin interna devalvering genom kraftigt minskade offentliga utgifter, lönesänkningar och sjukhusstängningar. Ekonomiskt kan det fungera, men frågan är om regeringen i Riga kommer att överleva när besluten omsätts i praktiken.
Swedbank har 17 procent av sin totala utlåning i Baltikum, SEB 11 procent. Bankerna är i en knipa. Lyckas letterna i sin interna devalvering sjunker efterfrågan så kraftigt att det kan bli svårt för bankerna at få tillbaka sina pengar. Misslyckas man blir det ingen ordnad devalvering, utan sannolikt flytande valuta som inledningsvis kan sjunka med mer än 50 procent.
Att Riksbanken skaffar sig lånegarantier för mycket betydande summor tyder på att man har ett långt mer pessimistiskt alternativscenario för hur den baltiska krisen kommer att slå.
Det förefaller klokt.”
2 kommentarer
18 juni, 2009 kl 15:35
Intressant. Jag tillhör nog också tvivlarna.
23 juni, 2009 kl 22:24
Heritage Foundation visar i text och diagram den amerikanska (federala) statsskuldens utveckling år 2000 – 2019. Prognoserna fr.o.m. i år kommer dels från CBO, Congressional Budget Office, dels från Vita huset.
http://blog.heritage.org/2009/03/24/bush-deficit-vs-obama-deficit-in-pictures/
Underskottet under Bush’s sista år, 2008, var drygt 400 miljarder dollar. Underskottet i år, 2009, kommer att vara 1.750 miljarder dollar enligt Vita Huset.
Själv undrar jag, lite lekmannamässigt, om inte problemen med bilindustrin m.m. kommer att leda till ännu större underskott än så. General Motors har ju enligt de elaka bytt namn till Government Motors: Med hjälp av facket, UAW, har Washington numera full kontroll över företaget.
Budgetunderskottet ska till största delen finansieras genom att kineserna köper amerikanska statsobligationer, är det tänkt. Tänkt, alltså.
Dagens Industri har skrivit om Obamas budgetproblem, men knappast några andra svenska tidningar, vad jag kan se. Och vad vet en svensk tidningsläsare om den utlösande faktorn, problemen med ”Fannie and Freddie” och deras huslån till människor man redan från början såg inte var kreditvärdiga? Det här var ett rent ”socialt”, politiskt principbeslut från den Demokrat-styrda kongressen.